Är du nyfiken på vad lymfmassage är? Jag heter Ellinor Brolin och är lymfmassör sedan 2015 och tänkte berätta lite om lymfmassage. Lymfmassagen är bra för att stimulera och få fart på lymfsystemet. Lymfsystemet kallas ofta det bortglömda systemet och är vårt reningsverk som transporterar bort överflödsvätska och slagg ut ur kroppen och är en viktig del av vårt immunförsvar. Med ett trögt lymfsystem så kan man samla på sig vätska och svullna i kroppen, man kan känna trötthet, tyngd och stelhet. Domningar och värk, återkommande förkylningar kan vara andra tecken på ett trögt lymfsystem. Med hjälp av lymfmassage som är en lätt massage med strykningar och lätta tryck i lymfans riktning kan vi hjälpa till att få fart på lymfsystemet. Även djupandning så att diafragman vidgas och egenvårdsmassage hjälper till att få fart på systemet. Rätt kost- en kost som gör att vi inte svullnar är viktigt för att hjälpa lymfsystemet. Kompression och stödstrumpor kan man använda och provas ut av särskild terapeut. IR bastu, IR madrass och koppling hjälper också till att få i gång lymfan. Lymfsystemet saknar en egen pump och därför måste vi hjälpa till för att hålla i gång lymfcirkulationen. Fysisk rörelse, att minska på stress och löst åtsittande kläder är också viktigt.
Vill du prova på lymfmassage är du välkommen till Ekosalongen. För bokning och mer info om lediga tider www.ekosalongen.se
Fakta om lymfsystemet-
Lymfsystemet består av ett nätverk med lymfkärl som transporterar lymfa. Det består också av olika organ, som mjälten och brässen. Lymfsystemet behövs för att kroppen ska må bra. Det är viktigt för vätskebalansen i kroppen och för kroppens försvar mot infektioner.
Lymfsystemetsuppgifter
Det här är lymfsystemets viktigaste uppgifter:
- Lymfsystemet och blodsystemet hjälps åt att hålla vätskebalansen i kroppen på en bra nivå. Detta görs genom att överflödig vätska från olika delar av kroppen transporteras bort. Denna vätska kallas lymfa.
- Lymfsystemet deltar i kroppens försvar mot bakterier, virus och cancer.
Lymfsystemets olika delar
Lymfsystemet består av flera delar:
- lymfa, en vätska som finns i kroppen
- lymfkärl som transporterar lymfan
- lymfkörtlar eller lymfknutor som suger upp en del av lymfan, tar hand om och förstör bakterier, virus och annat som kan vara skadligt för kroppen
- mjälten
- brässen
- övrig lymfatisk vävnad, till exempel halsmandlarna.
Lymfan
Lymfsystemet suger upp vävnadsvätskan, som bildar lymfa
Lymfsystemet suger sedan upp den vätska som blir över och bildar lymfa. Lymfan består bland annat av vatten, proteiner, vita blodkroppar, fettsyror, bakterier samt gamla och skadade celler. Lymfan kan också innehålla annat som till exempel färg från tatueringar. Så småningom återförs dessa ämnen till blodbanan igen.
Mellan kroppens celler finns vävnadsvätska. Vätskan sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan. De större lymfkärlen har klaffar för att lymfan ska kunna transporteras i rätt riktning.
De större lymfkärlen
I lymfsystemets större kärl transporteras lymfa i riktning mot bröstkorgen. Lymfkärlen passerar flera lymfkörtlar på vägen mot bröstkorgen. I de större lymfkärlen finns klaffar för att lymfan ska kunna transporteras i rätt riktning.
Lymfan töms till det venösa systemet nära hjärtat
De större lymfkärlen samlar ihop sig till en större bunt som går upp igenom bröstkorgen. I höjd med nyckelbenet töms lymfan till en ven och blandas med blodet. Lymfa från hela nedre delen av kroppen och från vänster övre kroppshalva töms tillbaka till blodbanan i höjd med vänstra nyckelbenet. Lymfa från övre högra kroppshalvan töms i höjd med höger nyckelben.
Det händer att lymfsystemet skadas. Man kan också ha en medfödd skada på lymfsystemet, även om det är ovanligt. Då kan transporten och upptaget av lymfvätska försämras och en svullnad bildas. Det kallas lymfödem.
Lymfkörtlar
Lymfkärlen transporterar lymfan genom så kallade lymfkörtlar. Lymfkörtlarna ligger ofta samlade i grupper, som pärlor på ett halsband, till exempel i armhålorna, nacken, vid käkarna, ljumskarna, bakom bröstbenet och längs de stora blodkärlen i magen. Lymfkörtlarna kan också finnas en och en utspridda i kroppen. Det finns mellan 500 och 1000 lymfkörtlar i kroppen. Lymfkörtlar kallas också lymfknutor då de egentligen inte fungerar som körtlar.
Lymfkörtlarna kan svullna när du har en infektion
Lymfkörtlarna brukar svullna om du har en infektion. Då kan du känna dem som avlånga, lite ömma knölar under huden. Att lymfkörtlarna svullnar beror på att de arbetar med att sätta igång immunförsvaret.
I lymfkörtlarna finns vita blodkroppar
I lymfkörtlarna finns lymfocyter. Lymfocyterna är en typ av vita blodkroppar. De försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. I lymfkörtlarna finns även plasmaceller, som bildar så kallade antikroppar. Antikropparna deltar också i immunförsvaret. Lymfocyter och plasmaceller blandas in i lymfan när lymfan passerar lymfkörteln.
I lymfkörtlarna förstörs bakterier
Lymfkörtlarna renar lymfan från skadliga ämnen. Flera små lymfkärl transporterar lymfa till lymfkörteln. När lymfan passerar genom lymfkörteln förstörs bakterier och andra främmande partiklar som lymfan bär med sig. Ibland kan också tumörceller som har tagit sig in i lymfvätskan förstöras i lymfkörtlarna. En del av lymfvätskan sugs också upp av lymfkörteln. Det gör att mängden lymfa som förs vidare minskar och tjocknar. Den renade lymfan lämnar sedan lymfkörteln och går vidare i lymfsystemet.
Mjälten
Mjälten är kroppens största lymfatiska organ. Den ligger högt upp i magen på vänster sida. Den skyddas av de nedersta revbenen. Mjälten är ungefär tolv centimeter lång. Den omges av en skyddande kapsel av bindväv. Mjälten innehåller också blodfyllda hålrum. Både blodkärl och lymfkärl passerar in och ut från mjälten.
Mjältens uppgifter
Det här är mjältens uppgifter:
- Den deltar i kroppens försvar mot infektioner.
- Den bryter ned gamla eller skadade röda blodkroppar.
- Den fungerar som ett förråd för röda blodkroppar.
- Den bildar blodkroppar under fosterstadiet.
Mjältens försvar mot infektioner går till på ungefär samma sätt som i lymfkörtlarna
Brässen
Brässen är också ett lymfatiskt organ. Den ligger bakom bröstbenet intill hjärtat och omges av en kapsel av bindväv. Brässen är viktig för utvecklingen av immunförsvaret hos små barn. Efter puberteten minskar den i storlek och aktivitet. Därför är den större hos små barn, men liten hos en vuxen. Brässen kallas också thymus.
T-lymfocyter mognar i brässen
I brässen mognar en typ av vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. De deltar i immunförsvaret när de så småningom når blodet. T-lymfocyter omvandlas till så kallade mördarceller när de kommer i kontakt med främmande mikroorganismer, till exempel bakterier. Mördarceller kan förstöra mikroorganismerna.
Övriga delar av lymfsystemet
Lymfsystemet innehåller fler delar än lymfkärl, lymfkörtlar, mjälten och brässen. I svalget finns halsmandlarna som också ingår i lymfsystemet. Halsmandlarna bildar tillsammans en ring som skyddar ingångarna till luftvägarna och matsmältningskanalen. I tarmarnas väggar och i vävnader runt tarmen finns också så kallad lymfatisk vävnad som deltar i kroppens immunförsvar.
Almän information tagit från 1177.se
